Besökte i går en ICA-affär norr om Stockholm som jag inte brukar handla i. Eftersom jag inte hittade i affären blev det en hel del promenerande fram och tillbaka mellan hyllorna för att hitta det jag skulle köpa. I mitt sökande efter schampo höjde jag blicken för att läsa de skyltar ovanför gångarna som visar vilka varor som står på hyllorna. Lite längre bort såg jag en skylt med ett ord jag behövde läsa två gånger för att min trimmade schimpanshjärna skulle förstå det: “Finkem”. Och se! Där fanns schampo, balsam, hudkrämer och deo!
Det är ett mysterium att ICA-handlaren valt att skriva “Finkem” på en skylt som skulle bli mycket tydligare med texten “Hårvård & hudvård”. Om jag skulle fråga ICA-handlaren varför detta obegripliga ord står på skylten skulle jag troligen få svaret; “Men det ÄR ju finkems-produkter på hyllan!”. Problemet är att inga andra än ICA-handlare vet vad finkem är.
På väg från affären funderade jag på vad som hade hänt om den här ICA-handlaren inte haft en fysisk butik utan sålt sina varor på nätet. Att få en besökare på webbplatsen att hitta varorna när de är dolda under kategorin “Finkem” skulle vara mycket svårt. Besökarna skulle inte, på det sättet jag gjorde i butiken, tålmodigt vandra omkring bland hyllorna för att leta efter varorna. Webbplatsen skulle också ha svårt att locka besökare från sökmotorer och uppnå en bra synlighet då okända begrepp används.
Detta är faktiskt något man ofta behöver argumentera för: Använd de begrepp som din målgrupp använder även om det för dig som fackman inte är en korrekt benämning. Ordspråket att “tala till bönder på bönders vis och till de lärde på latin” är värt att tänka på även på nätet.
…och detta var inte den enda svårtolkade skylten i affären! Vilka varor är vänliga?
Prenumerera